Kriterier som har betydelse för bedömningen av om en produkt är ett alkoholdrycksliknande preparat är:

• om det innehåller mer än 2,25 volymprocent alkohol
• preparatets sammansättning och smak
• om preparatet genom upptining, kylning, avskiljning av beståndsdelar eller tillförsel av vätska går att omvandla till en alkoholdryck
• hur preparatet marknadsförs

Produkter som uppvisar stora likheter med alkoholdrycker som till exempel en slush med alkohol och alkoholhaltig glass, kan sannolikt bedömas som ett alkoholdrycksliknande preparat. Det kan även vara fråga om produkter som fungerar som ersättning för, eller komplement till alkoholdrycker, exempelvis ett alkoholhaltigt tilltugg. Om produkten är avsedd att konsumeras på ett sätt som gör det möjligt att bli berusad, är det förmodligen ett alkoholdrycksliknande preparat. Detta trots att produkten i sig inte har tillverkats med något berusningssyfte från producentens sida.

I första hand är det du själv som avgör produkttyp. Är du osäker på om din produkt är ett alkoholdrycksliknande preparat kan du kontakta oss på Folkhälsomyndigheten och fråga om råd.

alkoholtillsyn@folkhalsomyndigheten.se

Bestämmelser om alkoholdrycksliknande preparat finns i alkohollagen (2010:1622). Du som bedriver handel med alkoholdrycksliknande preparat omfattas även av vissa bestämmelser i Folkhälsomyndighetens föreskrifter (FoHMFS 2014:10) om alkoholhaltiga preparat, Folkhälsomyndighetens föreskrifter om uppgifter för statistik och tillsyn avseende tillverkning av alkoholdrycker och partihandel med spritdrycker, vin, starköl, andra jästa alkoholdrycker och alkoholdrycksliknande preparat (HSLF-FS 2019:27) och Folkhälsomyndighetens föreskrifter om uppgifter för statistik avseende servering av alkoholdrycker och alkoholdrycksliknande preparat (HSLF-FS 2019:28).

• Alkohollagen (2010:1622) (Riksdagen.se)
• FoHMFS 2014:10 Föreskrifter om alkoholhaltiga preparat
• Folkhälsomyndighetens föreskrifter om uppgifter för statistik och tillsyn avseende tillverkning av alkoholdrycker och partihandel med spritdrycker, vin, starköl, andra jästa alkoholdrycker och alkoholdrycksliknande preparat (HSLF-FS 2019:27)
  
• Folkhälsomyndighetens föreskrifter om uppgifter för statistik avseende servering av alkoholdrycker och alkoholdrycksliknande preparat (HSLF-FS 2019:28)
  

Det pågår även ett arbete med att revidera Folkhälsomyndighetens föreskrifter och allmänna råd (FoHMFS 2014:8) om anmälan av lokal för cateringverksamhet, kryddning av spritdryck för servering som snaps och provsmakning, i syfte att omfatta alkoholdrycksliknande preparat. I dagsläget är det oklart när denna bestämmelse kommer att träda i kraft.

Notera att alkoholdrycksliknande preparat även kan omfattas av annan lagstiftning. En del av dessa preparat faller till exempel även in under livsmedelslagstiftningen och alkoholskattelagstiftningen.

Det är endast Systembolaget som får sälja alkoholdrycksliknande preparat i detaljhandeln. Serveringsställen med tillstånd får sälja till konsumenter på serveringsstället. Partihandel med skattepliktiga alkoholdrycksliknande preparat får endast bedrivas av dig som har godkänts som upplagshavare eller registrerad varumottagare. Det är Skatteverket som utfärdar sådana godkännanden.

Förutom till Systembolaget får partihandlare sälja till:

• annan partihandlare som har rätt att handla med motsvarande varor
• den som har serveringstillstånd
• den som har godkänts som skattebefriad förbrukare

Är du partihandlare och ska sälja alkoholdrycksliknande preparat i första led, så behöver du anmäla detta till Folkhälsomyndigheten.

Du har även en skyldighet att föra anteckningar över de mängder preparat som du säljer och ska kunna visa dessa uppgifter om Folkhälsomyndigheten begär det.

Det är endast Systembolaget och partihandlare med godkännande från Skatteverket som får föra in eller importera alkoholdrycksliknande preparat till landet.

Eftersom alkoholdrycksliknande preparat är en underkategori till alkoholhaltiga preparat, gäller vissa bestämmelser i Folkhälsomyndighetens föreskrifter (FoHMFS 2014:10) om alkoholhaltiga preparat. Om du inför eller importerar alkoholdrycksliknande preparat ska du anmäla detta till Folkhälsomyndigheten. Du har även en skyldighet att föra anteckningar över de mängder preparat som du för in eller importerar, och ska kunna visa dessa uppgifter om Folkhälsomyndigheten begär det.

Notera att det kan finnas ytterligare begränsningar för införsel eller import som följer av annan lagstiftning. En del av de alkoholdrycksliknande preparaten faller till exempel även in under livsmedelslagstiftningen och alkoholskattelagstiftningen.

Privatinförsel av alkoholdrycksliknande preparat regleras på samma sätt som för alkoholdrycker enligt 4 kap. 4 § alkohollagen.

Alkohollagen reglerar inte frågor kring export och utförsel av alkoholdrycksliknande preparat. För övriga frågor kring utförsel och export kan du kontakta Skatteverket eller Tullverket.

Du som inför, importerar eller säljer alkoholdrycksliknande preparat i första led ska anmäla detta till Folkhälsomyndigheten. Vilka uppgifter som ska ingå i anmälan framgår av 2 § Folkhälsomyndighetens föreskrifter (FoHMFS 2014:10) om alkoholhaltiga preparat.

Partihandlare ska lämna in uppgifter om de volymer alkoholdrycksliknande preparat som de sålt, fört in och ut från Sverige samt volymer som importerats och exporterats.

Du som är skyldig att lämna uppgifter ska varje år lämna in uppgifter för perioden 1 januari–31 december. Uppgifterna ska lämnas in via Folkhälsomyndighetens e-tjänst eller på blanketten Statistikrapport försäljning/tillverkning som är framtagen av Folkhälsomyndigheten. Uppgifterna ska ha kommit in till Folkhälsomyndigheten senast den 1 mars nästkommande år.

Uppgifter om alkoholdrycksliknande preparat ska lämnas första gången senast den 1 mars 2022 för perioden 1 januari–31 december 2021.

Om preparatet uppfyller kriterierna för att klassas som ett alkoholdrycksliknande preparat får det enbart säljas på Systembolaget.

Om du som privatperson eller i egenskap av livsmedelsinspektör i en kommun upptäcker att ett alkoholdrycksliknande preparat säljs i butik kan du göra en anmälan till polisen. Det är endast Systembolaget som får bedriva detaljhandel med dessa produkter. Om du är livsmedelsinspektör har du dessutom underrättelseskyldighet att meddela Folkhälsomyndigheten om detta.

För alkoholdrycksliknande preparat gäller samma straffbestämmelser som för alkoholdrycker i fråga om olovlig försäljning, olovligt innehav, olovligt anskaffande och olovlig hantering.

Folkhälsomyndigheten ansvarar för tillsyn över partihandel, införsel och import av alkoholdrycksliknande preparat.

Det är kommunen och Polismyndigheten som har tillsyn över efterlevnaden av de bestämmelser som gäller för servering av alkoholdrycksliknande preparat.

Om du har frågor som rör marknadsföring av alkoholdrycksliknande preparat ska du vända dig till Konsumentverket som har ett tillsynsansvar över efterlevnaden av alkohollagens bestämmelser om marknadsföring. Gäller det marknadsföring av preparat kopplat till ett serveringsställe har kommunen också ansvar för tillsynen.

Tillståndshavare som har stadigvarande tillstånd att servera alkoholdrycker och alkoholdrycksliknande preparat ska varje år lämna in uppgifter för perioden 1 januari– 31 december gällande normalpriser för alkoholdrycksliknande preparat, omsättning för alkoholdrycksliknande preparat, samt inköpta volymer alkoholdrycksliknande preparat.

Uppgifterna ska lämnas in via Folkhälsomyndighetens e-tjänst eller på blanketten Restaurangrapport som är framtagen av Folkhälsomyndigheten. Uppgifterna ska vara registrerade i e-tjänsten eller ha kommit in via blanketten till den kommun där serveringsstället finns, senast den 1 mars nästkommande år. Om serveringstillståndet gäller en trafikservering och uppgifterna inte lämnas via myndighetens e-tjänst, ska uppgifterna lämnas till den kommun där tillståndshavaren har sitt säte. Tillståndshavare som inte har sitt säte i Sverige ska lämna uppgifterna till Stockholms kommun. Om ett tillstånd upphör ska uppgifterna lämnas till kommunen inom 30 dagar från det att tillståndet upphört att gälla.

Övergångsbestämmelserna syftar till att det ska bli så liten administrativ börda som möjligt för berörda näringsidkare och kommuner. Därför har regeringen föreslagit att stadigvarande serveringstillstånd för spritdrycker som har meddelats före ikraftträdandet även ska omfatta de alkoholdrycksliknande preparaten. Detta innebär att den som redan har stadigvarande serveringstillstånd för spritdrycker inte behöver ansöka om tillstånd för servering av alkoholdrycksliknande preparat och i så fall ska tillståndsbeviset inte uppdateras eftersom det följs av lagändringen.

Alla andra ska ansöka om serveringstillstånd för alkoholdrycksliknande preparat och kommunen är skyldig att skapa ett bevis över det tillstånd som kommunen har meddelat, det vill säga ett tillståndsbevis.